Race report Varberg Triathlon (Sprint)

Årets tävlingspremiär blev väldigt spontan och efter en fråga av blixtsnabba Nicklas så bestämde jag mig i fredags att ställa upp i Varbergs Triathlon dagen efter.

Jag hade inte simmat utomhus sen i höstas och jag hade cyklat 1km utomhus för att se om cykeln fungerade, men jag tog det som ett träningspass och en kul dag med trevligt sällskap.

Vi var ganska många från triathlon väst och vädret var riktigt fint så det såg ut att bli en riktigt bra dag.

Efter en snabb efteranmälan så bestämde vi oss för att cykla ett varv på cykelbanan för att se hur den såg ut.
Vi hade hört rykten om att den var kuperad så det kändes rätt att köra ett varv.
Höjd

Det var ingen underdrift att den var kuperad och 4 varv skulle vi cykla dessutom.
Det var en trixig och teknisk bana med mycket backar och svängar. Vissa delar var lite mer trafikerade både av bilar och fotgängare så jag bestämde mig för att inte släppa på fullt ut redan under uppvärmningen.

12:30 gick vi ner mot simstarten för att simma in lite och se om våtdräkten fortfarande passade. :-)
Vattnet var 16 grader varmt vilket var helt ok och insimmet kändes helt ok.

13:00 gick starten och jag grötade in mig ungefär mitt i smeten och hängde på ett par fötter som verkade lovande.
Det blev lite slagsmål som vanligt, men det kändes ganska avslappnat ändå.
Jag fick innerkurva vid första bojen och fick knuffa bort en som valde att bröstsimma runt bojen för att slippa bli söndersparkad.

Andrabojen låg lite längre bort, men navigeringen gick fortfarande bra och det fanns lite fötter att ligga på, men efter sista vändningen så blev det svårnavigerat och jag kryssade omkring innan jag fick koll på var uppgången var. Självklart började jag också bli trött, men jag lyckades ändå ta mig upp på 16min vilket jag är nöjd med. Enligt Garmin så hade jag simmat 834m så det blev 84m omväg på grund av dålig navigering.

Från uppgången var det 400m löpning till växlingsområdet så jag valde att ta av våtdräkten direkt när jag kom upp på land för att kunna springa lite lättare.
Växlingen gick ok och nu blev det cykelpremiär.

Jäklar vad tunt det var i backarna, men jag tryckte på hyfsat uppför och fegade lite i nerförsbackarna. Det var en lång backe ner mot kurorten där man lätt kom upp i 50km/h, men det var en del mötande trafik så jag tog det lite lugnt här och där. Därmed är det inte sagt att jag hade kunnat kapa mer än kanske 1-2min om jag kört helt på max. Banan var riktigt tuff helt enkelt och jag snittade inte mer än knappt 33km/h

T2 krånglade lite men med lite stumma ben kunde jag äntligen påbörja mina 4 varv runt fästningen.
Sol, publik och en platt löpbana. Perfekt!
11650727_10153408738971753_1471184332_n
Foto: Emilia Aaraj

Målet med löpningen var sub 5min/km och en hög kadens.
Benen piggnade till lite efter 5min och sen var det bara att trumma på.
Jag fick en massa pepp längst med banan och en mugg vatten vid varje varvning som jag hällde över mig.
Löpstatistik
Löpningen gick bra och jag snittade 4:55/km och snittade 163 steg/min vilket är helt ok för min del.

Sammanfattningsvis tycker jag att loppet gick helt ok. Jag är inte i storform direkt och jag har gått upp några kilo vilket märktes väldigt tydligt framförallt på den backiga cyklingen.
11647403_10153408736861753_1602978370_n
Foto: Emilia Aaraj

Cykeltest

Nu har jag fokuserat på löpning ett tag, vilket såklart märks på cykeln.
Jag har inte lika bra tryck i benen längre men efter konsultation av Oscar så bestämde jag mig för att köra ett cykeltest idag.
4x4min med 3min vila.
Jag hade någon galen förhoppning om att kunna snitta 400w, men det var såklart inte genomförbart.

image

Så här blev de olika intervallerna och jag blev lite besviken över att jag tappade så mycket mellan intervallerna. Lite jämnare borde jag definitivt vara.

image

Dock var ansträngningsgraden bra och jag pressade mig riktigt bra.
Men jag ska definitivt förbättras och det ska bli kul att se vad jag kan komma upp i.
Dagens 355 i snitt ska krossas!

image

Racereport Stockhom Marathon 2015

Äntligen var det dags för mitt femte Stockholm marathon och denna gång hade jag förmånen att få vara farthållare.
11304181_10152927633994677_823406794_n
Vilken jäkla lyx att vara farthållare.
Tåg upp till Stockholm och sen fick man byta om inne på stadion. Perfekt. En väktare vaktade våra väskor medan vi sprang och vi behövde inte gå ner till Östermalms IP efter målgång. Gött!

Farthållarna var jäkligt proffsiga och erfarna och mina 12 marathon och 2 Ironman väckte knappast någon uppståndelse i omklädningsrummet. :-)

Jag skulle springa med en kille som heter Jonas som också var farthållare för första gången och vi skulle gå i må på 4:45.
11208776_10152927634029677_675323959_n
Jonas hade sprungit 35 maror, 2 Ironman och en del ultror med ett lopp i Ungern på 200km som längsta distans så jag kände mig trygg med hans kapacitet.

Totalt var vi 8st farthållare som skulle hålla 4:45 och vi var uppdelade i 4st olika startgrupper.
Som farthållare räknar man på bruttotid, så när startskottet går så startar man klockan och får sedan springa ikapp de minuter det tar att komma fram till startlinjen.
Detta ska såklart göras under en lång tid så man inte kör 4:30 fart i början för att komma ikapp.
11355636_10152927634094677_762793142_n
Det blåste ganska mycket vid starten så ballongen var lite krånglig och det var säkert en och annan som fick den i skallen, men så kan det bli.
I övrigt var vädret helt ok och jag kände mig vid gott mod.

Vi gick ner mot starten en halvtimme innan och socialiserade lite med de andra löparna. Det var en del som kom fram och pratade lite vilket var kul.
11303602_10152927633484677_194013758_n

Nationalsången spelades och sen var det dags för start.
Första start 12:00 och sen gick vårt startskott 12:10.

Det tog oss ungefär 3,5 minut att komma fram till starten och vi bestämde oss för att försöka springa på runt 6:30-6:40/km för att långsamt komma ner till vår måltid.
Tempot vi skulle hålla sedan var 6:45/km.

Ballongen var ordentligt bångstyrig i vinden och vi trasslade in oss ganska snabbt så vi vi springa en bit ifrån varandra.
Det var sagt att vi skulle släppa ballongen efter 2km eller ge den till något barn, men när 2km passerats hade det börjat regna lite och det fanns inte en unge någonstans.
Det tog mig ytterligare en kilometer att hitta en lämplig kandidat för min ballong, men till slut blev jag av med den.

Tempot rullade på bra och vi föll in i en bra fart och kunde kapa lite tid här och där. Vädret var inte det bästa, men jag stördes inte alls av det.
Vi sprang och pratade hela tiden och hade det gött bara. Trevligt.

Kilometerna rullade på och plötsligt var den första milen avverkad.
Västerbron avverkades och snart var vi vid centralen och på väg uppför Torsgatan.

Nu började jag få lite ont i magen och insåg att jag skulle behöva en toalett.
Jag bestämde mig för att ta av mig flaggan och springa på ordentligt fram till en toalett för att sedan springa ikapp Jonas igen.
Sagt och gjort så ökade jag farten och kom snabbt in i 5min/km vilket kändes jäkligt gött. Dock var det långt till närmsta toalett så det tog lite drygt 2km innan en bajamaja fanns tillgänglig och då var det dessutom 6 personer i kö. Otur!

Dock gick det hyfsat fort och när jag var klar så passerade 4:45:orna och jag kunde sprinta ikapp.

Stadion passerades och benen kändes jäkligt bra när vi styrde stegen mot det absolut tråkigaste på hela banan. Gärdet.

Halvmaran passerades och vi svängde upp i motvinden i vanlig ordning. En saltgurka serverades och vi kom ut på industriområdet.
11328832_10152927633649677_319986242_n

De olika 4:45 grupperna hade nu börjat närma sig och efter industriområdet så var vi ikapp den främre gruppen.

Skönt att vara många farthållare som kunde turas om att hålla tempot nu när det började kännas lite i benen.
Pulsen var fortfarande låg, men det började såklart kännas att vi sprungit i 3h.
11350273_10152927633604677_494311554_n
Vi kom upp på Strandvägen för andra gången och sprang nu mer eller mindre tillsammans.
Folk började bli lite trötta och vi försökte peppa så mycket som möjligt.

Det var ordentligt blött nu och vägarna i Stockholm är så ojämna att det är gigantiska decimeterdjupa vattenpölar överallt vilket är lite jobbigt, men efter ett tag bryr man sig inte längre utan springer på bara,
11351530_10152927633514677_160352215_n
Det var inte bara löparna som frös. Det måste varit rejält kallt att spendera hela dagen i bikini.

Västerbron avverkades för andra gången och även om det var lite jobbigt för benen så kändes det ändå helt ok.
Stämningen var god och vi farthållare höll ihop bra och tiden var helt perfekt.
11350244_10152927633569677_1865630348_n

Stadshuset passerades och vi fick en kopp kaffe. Fikadags igen och det var riktigt gott med en kopp även om det knappast var en lyxig cafe latte.

5km kvar och Centralen passerades och vi låg ca:30 sekunder före vårt tempo vilket var helt perfekt med tanke på att vi skulle avnjuta Torsgatan igen.

Det var många som behövde peppning nu och jag sprang omkring och pratade med så många som möjligt och vi tjoade till publiken och betedde oss.
Det var riktigt bra stämning och man började känna av glädjen när löparna insåg att de skulle klara sig i mål på 4:45.

Jag fick höra att hälften av alla löpare som sprang idag sprang sitt första marathon och känslan av att gå i mål för första gången är helt magisk.

Nu började vi närma oss målet och de som hade krafter på drog förbi för att pressa ur det absolut sista krafterna.

Vid näst sista vänstersvängen ser man stadion och det kändes riktigt skönt även för oss.

Vi kom in på stadion ungefär 1min för tidigt och sprang lugnt runt till målet och stannade några meter före målet och hejade på de sista innan vi klev över mållinjen på 4:45:02. Perfekt nästan..
11289663_10152927633854677_1343887620_n
Jag har aldrig stått kvar vid målet innan, men det var mäktigt att se glädjen från de som gick i mål. Tårarna, skratten, tröttheten och lyckan.
Nästa gång ni går i mål på en mara. Vänd er om och se på de som går i mål. Fantastiskt.

11311837_10152927633894677_436282027_n

För mig kändes det riktigt kul att gå i mål på min femte Stockholm Marathon och jag var väldigt glad över att få uppleva det som farthållare.
Jäklar vilken bra dag det var trots regnet och jag tackar Stockholm marathon för förtroendet.
Jag kommer garanterat att vilja vara farthållare även nästa år om jag får.
11329036_10152927716679677_791070655_n

 

Racereport Göteborgsvarvet 2015

Så var det äntligen dags för varvet igen. För mig ett av årets roligaste lopp.
Det var mitt 11:e varv så det är såklart en tradition sedan länge men samtidigt spökar loppet lite för mig och jag har egentligen aldrig lyckats riktigt bra på varvet.

I år var målet 1:50 och jag hade ett gammalt pers på 1:57:04 från 1998 som jag skulle krossa.

Vädret var perfekt och förutsättningarna var riktigt bra. Jag hade fått bra medicin och fått in en hel del bra pass. Oscar hade preppat mig rejält med dels bra träningspass, ett bra kostupplägg och en bra plan för att lägga upp loppet så nu var det bara att köra.
11358752_10152904897979677_2128732973_n

Startgrupp 10 på väg fram och jag hade placerat mig bra.
Startskottet gick och jag var iväg.
Målet var att ligga på runt 150 i puls och runt 170 steg/min vilket borde resultera i tider på runt 5min/km.

Som vanligt var det lite trångt i början, men jag tyckte ändå att jag kom iväg bra och kunde börja köra på. Dock blev pulsen för hög och kadensen för låg, men jag bestämde mig för att kötta på ändå och satsa friskt.
Detta skulle snart visa sig vara ett misstag, men jag bombade på uppför säldammsbacken och ner mot Majorna i en jäkla fart.
Pulsen låg stadigt runt 160, men jag hade slutat att bry mig utan fokuserade bara på kadensen som jag försökte få upp.
Kadens
Här är den ständigt sjunkande kadensen…

Jag drog på mig lite mjölksyra uppför Älvsborgsbron och gasade på rejält ner mot älvstranden. Det fanns ganska bra ytor och jag sprang på ganska bra.
Första milen gick på 52min och jag låg inom ramen, men jag började bli rejält trött och förstod att jag hade gått ut för hårt. Bara 11km kvar…

Det gick tyngre och tyngre. Kadensen tillsammans med farten gick ner och jag hade knappt styrfart uppför Göta Älvbron, men väl uppe på Avenyn så fick jag lite energi igen. Jag hade tagit en gel efter en timme som antagligen började verka och jag fick lite mer fart igen.

Jag förstod att 1:50 var utom räckhåll och fokuserade nu enbart på pers.
Det var jäkligt trångt på Husargatan som vanligt och farten gick ner, men jag försökte hitta luckor och springa på när det gick.
Slottsskogen närmade sig och jag krigade uppför bron och in i Slottsskogen.
Någon ropade på mig och jag ökade farten igen och kom äntligen in på stadion och kunde gå i mål på 1:56:32.

Jag hade lite tvetydiga känslor i början om jag var nöjd eller inte. 6,5min från mitt mål förvisso, men ändå ett pers. Man kan aldrig vara missnöjd med ett pers.
Förra gången jag sprang ett göteborgsvarv under 2h var den 16:e maj för 17 år sedan så lite nöjd måste jag få vara.

Efter målet träffade jag grymma Ullis som varit farthållare för 1:45 och hon såg knappt svettig ut.
11329668_10152904898104677_153987714_n

Nu gick jag ut alldeles för hårt, men på ett sett är jag nöjd med att jag kunde hålla en så hög puls i nästan 2h.
I snitt hade jag 88% av min maxpuls under loppet vilket för mig är väldigt högt.
Puls

Bästa förbättringen med loppet var att jag fick en iskall mjölk vid målgång. Gött!
Nästa år blir det 1:50!
11119231_10152904897839677_2111784704_n-1

Race ready

Då är det snart dags för mitt elfte Göteborgsvarv och nu är det ett rejält pers som gäller.
Jag har förtfarande ett gammalt pers från 1998 men det ska ändra på sig om några timmar.

Träningen har gått bra de sista veckorna och sedan coach Oscar rekommenderade mig att inte äta socker, bröd eller pasta fram till varvet.
På lite drygt 2 veckor har jag gått ner 9kg vilket såklart låter väldigt mycket men dels är jag väldigt stor och dels är det vikt som jag lagt på mig under kort tid sedan Barcelona.

Ett annat problem jag haft är ju min andning som nu känns botad med min nya medicin. Skönt.
Skönt också att jag kört mina pass i rätt pulszoner trots att jag inte presterat så mycket fart. Hoppas det betalar av sig.

Nu blir det åka av!

image

Äntligen!

Efter en massa strul med träningen så har det äntligen lossnat igen.

Efter att ha slarvat med kosten de senaste månaderna och lagt på mig några onödiga kilon så trodde jag att mina stumma ben berodde på att jag blivit tjock igen.
Men efter att ha ätit bra de senaste veckorna och gått ner till matchvikt igen utan att för den delen kunnat prestera så kontaktade jag läkaren förra veckan.
Läkaren gav mig diagnosen allergiutlöst astma och jag fick lite dundermedicin att testa i en månad.

image

Enligt läkaren ger medicinen full verkan först efter 5-7 dagar, men redan dagen efter kände jag skillnad och när jag sprang sista lite längre passet inför varvet igår så kände jag äntligen att jag är tillbaka.
Äntligen kunde jag hålla runt 5:30/km igen med 140 i puls precis som i Barcelona. Jäklar vilken skön känsla.

Tur att jag kämpade på med mina pass trots att det gick trögt och kämpade för att ligga i rätt pulszoner trots att farten var helt kass.
Nu är det bara att ladda på inför varvet och på lördag blir det åka av!

image

Två veckor kvar

Om 2 veckor är det dags för Göteborgsvarvet och ärligt talat har inte uppladdningen gått så bra som jag hoppats på.
Det har varit lite si och så med motivationen efter Barcelona och kosthållningen har periodvis varit riktigt dålig..
Men jag fick en välbehövlig spark i röven av coach Oscar förra veckan och nu är jag med i matchen igen.

image

Nu är det strikt kost i två veckor och sen ska varvet gå enligt plan.

Jag har haft lite problem med pollen nu så träningen har inte gått så bra som jag hoppats, men jag har legat i rätt ansträngningszoner i alla fall så när det blommat färdigt så borde jag prestera igen.

Nu är det bara att hålla tummarna och köra på de sista 2 veckorna

Thorax trainer

Idag var det öppning av min tränare Oscars gym och givetvis var jag på plats för ett testpass.

image

Thoraxtrainer stod på menyn för första gången i mitt liv och efter att ha sett några klipp från några träningspass så såg jag verkligen framemot passet.

image

Vi körde 10min teknik och sen var det dags för själva passet.
Hela passet var avverkat på 30min och det var verkligen fullt tillräckligt.
Vi körde korta intensiva intervaller på 90 sekunder med varannan på thoraxen och varannan bålträning på mattan.

Tekniken var enkel och ansträngningsgraden var såklart skyhög så jag kommer definitivt träna hos Oscar framöver.

image

Spring, spring, spring

Mitt fokus på löpningen består och för tillfället är det 3st nyckelpass per vecka.
1st Vo2max där varannan vecka är långa intervaller och varannan långa.
1st Tröskelintervaller
1st Långpass med inslag av tävlingsfart 1h in i passet.

Idag var det dags för korta intervaller och jag och 2 kompisar körde på Slottskogsvallen.
Visst är det kul att springa bana?

image

Solen sken och vi var dessutom helt själva på banan. Gött.

På menyn stod 10x400m, 5min joggvila och 10x200m
1min vila mellan 400m och 30 sekunder på 200m.

Jag har haft lite problem med mina korta intervaller och även på dagens pass gick det lite sämre än vad jag hoppats på, men det var ok i alla fall.

Snittet på 400m blev 4:05/km och snittet på 200m blev 3:55/km.

Jag hade hoppats på 4:00 och 3:45, men jag hade inte mer att ge idag.

Imorgon blir det vila och på söndag blir det ett riktigt tufft distanspass med 5x1km strax under tävlingsfart på halvmaran. Spännande.

Trevlig helg

Intervaller

En gång i veckan kör jag ett hårt intervallpass och idag var det dags.
Sen jag började samarbeta med Oscar igen så har det blivit betydligt mer struktur i mina intervaller och upplägget har varierat.
Idag var det dags för ett pass jag aldrig kört innan och planen var att köra 15x200m x2
30 sekunder vila mellan intervallerna och 5min löpvila mellan setten.

Dagen till ära så tänkte jag även testa mina nya skor från New Balance som är de lättaste jag hittat.

image

Efter 2km uppvärmning så gick jag loss.
15x200m i 3:50/km!
Helt vansinnigt snabbt för mig, men jag körde på.
Bandet var lite kasst så om jag inte hade bra driv i steget så högg det lite vilket var jäkligt irriterande, men kanske ett bra incitament för att ha ett bättre steg?

I alla fall så kändes det ganska bra konditionsmässigt, men benen fick jobba på rejält.
Som mest kom jag upp i strax över 160 i puls vilket är hyfsat.

image

Med stumma ben efter 16 intervaller (jag räknade fel helt enkelt) så gick jag lite och joggade i ungefär 5min för att ladda inför nästa set.

Nu var det dags för 15st nya, men denna gång skulle jag köra med lite mer lutning vilket jag aldrig gjort innan.
Oscar sade mellan 4-5 grader så självklart ställde jag bandet på 5 grader och farten blev 4:15/km.
Jäklar vad jobbigt!!

Efter 200m var benen helt rökta och jag sänkte till 4 grader.
Efter ytterligare 200m så bestämde jag mig för att köra 150m istället för benen bar mig knappt.

image

Återigen var det jobbigast muskulärt och pulsen höll sig hyfsat.
Som ni ser på kurvan så fick jag en liten paus mitt på när musiken (tack och lov) strulade, men i övrigt rullade det på.

Det var vansinnigt jobbigt och jag tappade räkningen och därför blev det bara 14st.
Pulsen landade som högst på 10 slag under min maxpuls vilket är lite lägre än vad jag förväntat mig, men med starkare ben så hade jag kanske kunnat pressa upp pulsen lite mer.

Sammanfattningsvis så var det ett brutalt och nyttigt pass som jag måste köra igen.
Skorna kändes riktigt bra men benen är som spaghetti för tillfället.
Som det ska vara en fredagskväll alltså. :)

Glad påsk på er!!