Ytterligare en skön dag

Dagens träning började 06:00 efter en snabb kopp kaffe.
Lätt löpning ner till slottis och ett möte med grymma TPF.
Jerker höll i passet och det blev såklart tufft.
Vi började med att springa en slinga och för varje bänk körde vi en dip, ett upphopp och en däckpress. För varje bänk vi passerade så ökade vi med en repetition. 16st blev det tillslut och jag var ordentligt mör i kroppen.
Efter ”uppvärmningen” så var det dags för löpintervaller. 2st lyktstolpar i maxfart och sedan vände vi och joggade tillbaka en stolpe. Runt 15 intervaller kanske?
Slutligen gick vi loss på lite stationsträning med burpees och utfallshopp m.m
Allra sist körde vi en liten situpsstege. Gött!

20140131-214204.jpg

Jag hann med ett litet pass till på kvällen och jag valde att köra lite benstyrka.
Jag körde mitt vanliga pass med benspark, knäböj med pilatesboll bakom ryggen och bulgariska knäböj.
Bra ökning i styrka och bra känsla i kroppen.
Jag avslutade med 2km på bandet med mina VFF. Jag har inte sprungit med dem sen jag gick KALAS-kursen, men jäklar vilken skillnad det är på mitt steg.
2km var ingenting och vaderna kändes precis som vanligt. Gött.
Jag valde dock att stanna efter 2km så jag inte åker på en överansträngning.

20140131-214805.jpg

Träningsdag

Idag blev det en liten minitriathlon.
Jag började med ett simpass på morgonen och slutade med cykel och löpning. En skön dag helt enkelt.

Simningen gick i ärlighetens namn inte speciellt bra, men ett pass är ett pass.
Jag körde 6*100m med 2:15 i starttid utan att vara helt mosad vilket kändes ganska bra i alla fall.

På kvällen var det dags för mitt cykelpass igen.

20140130-205257.jpg
Det var inte fullt idag, men runt 20 personer var det i alla fall.
Jag körde mitt pyramidpass igen och deltagarna såg ordentligt plågade ut efter en halvtimme. Gött.

Grannsämja

I ett försök att stärka grannsämjan efter förra incidenten med min cykel så har jag nu köpt vibrationsdämpande mattor efter ett tips från grymma Richard.

20140129-174153.jpg
Ljudet blev betydligt lägre, men helt tyst är det definitivt inte. Jag får uppfattningen av att det lät mindre i min gamla lägenhet.
Hur är det med era trainers. Låter de mycket?

Race report Sandsjöbacka Trail Marathon

04:40 ringde väckarklockan och efter en natts hyfsad sömn så kände jag pirret i kroppen som jag brukar ha innan lopp.
Jag var inte så bra förberedd som jag hade hoppats på, men jag var riktigt sugen på att springa i alla fall.
-7 grader var det men i övrigt verkade det bli en fin dag.

Grymma Magnus (som för övrigt tagit bilderna i detta inlägg) hämtade mig och vi åkte upp till målet för att hämta Rikard.

Väl nere i Kungsbacka så möttes vi av en massa förväntansfulla löpare och det var många bekanta ansikten. Kul.
sandsjöbackastart
Foto: Magnus Sefastsson

08:30 gick starten och jäklar vilket tempo det blev!
Jag ville ta det lugnt men sögs med och avverkade första kilometern på 6min vilket var snabbare än planerat.
Trots detta så låg jag sist i loppet efter runt 10min och startfältet drog iväg.
Men jag brydde mig inte utan malde på och tänkte att jag kommer ikapp senare.

Efter 5km kom jag ikapp en sympatisk man som hette Pelle som jag sprang med fram till Kyrkobyn.
Vi svängen in till parkeringen kom Oscar Olsson springandes med ett tjut i en jäkla fart. Imponerande att han höll 5min/km under 70km i den terrängen. Det är vad jag har på mina lite längre intervaller på bandet…

I Kyrkobyn började trailen och Pelle som inte hade så bra dubbar på skorna fick släppa lite på farten och jag började mala på.
Naturen var fantastisk men krävande och vädret var perfekt.

Jag kom ganska snabbt ikapp några tjejer som jag sprang med ett tag och här fick jag lära mig loppets första läxa.
”Var uppmärksam på kartan och skyltar!”
Jag hade kollat på kartan att jag skulle följa orange skyltning men när jag sprang med i en grupp så märkte jag att markeringarna var röda.
Mycket lätt att man bara följer efter och mycket riktigt så visade det sig att vi sprungit fel.
Ungefär 1km fel blev det den här gången vilket inte kändes så farligt just då…
sandsjöbackaskylt
Foto: Magnus Sefastsson

Jag kände mig stark och sprang om tjejerna och malde på.
Jag kom ut på en stor slätt där man skulle springa upp på en höjd och landskapet var verkligen fantastiskt.
Jag började närma mig Sandsjön där den första depån var och benen kändes riktigt pigga.

Emma mötte mig vid depån och peppade och bjöd på kladdkaka och kaffe. Gott!
Ganska snabbt var jag ute igen och körde på.
Jag började närma mig vägen där jag visste att Magnus skulle vara och jag började även närma mig toppen av kartsida 1.

sandsjöbacka1
Foto: Magnus Sefastsson

Magnus var lite sadistisk och hade satt sig i toppen av en lång backe vilket gjorde att jag var tvungen att springa upp. Man måste ju ha snygga bilder. 😉

Äntligen var jag uppe vid Tråkärrsslätt och terrängen därefter skulle jag vara hyfsat bekant med.
Det blev lite mer skogsterräng och här började det bli lite jobbigt då det varit väldigt lerigt, men fruset så stigen var otroligt ojämn.
Jag tog det lugnt och malde på i en jämn takt och var snart framme vid Sisjön.

Tyvärr var kaffet slut vilket var synd, men jag fick lite kladdkaka och lite mer vatten i min camelbak och sedan lufsade jag på igen.
Jag hade 34km på klockan nu och benen började definitivt kännas sega.
Trött som jag var så sprang jag fel igen, men tillslut hittade jag tillbaka och hittade en underbart vacker gul vimpel igen. 🙂

Jag hängde på 2st andra löpare och försökte hålla modet och tempot uppe, men när jag kom ner mot Åby så var jag tvungen att börja gå lite även under flacka partier.

Backen vid Fässberg var riktigt sega och jag måste säga att de sista 8km på loppet var otroligt tuffa.
Det fanns ett ravinpris i loppet som innebar att den som sprang 1700m i en ravin snabbast i förhållande till sin sluttid vann ett pris.
Någonstans försökte jag ladda och köra på, men terrängen var helt vansinnig. Det var nedfallna träd, backar och bäckar och när jag kämpat på som en galning så ser jag en stor vit vägg framför mig som visade sig vara stigen upp till toppen av ravinen.
Uppskattningsvis var det 40-50 höjdmeter på 200m och att springa var inget som helst alternativ. Jag kom upp i andra andningen bara av att gå…

Efter 6h slit var jag äntligen nere i Toltorpsdalen och jag tyckte mig ibland höra ljud som lät som en speaker från målområdet och efter en sväng i Safjället (lite mer backar såklart) så såg jag äntligen målet.
Sandsjöbackamå1l
Foto: Magnus Sefastsson

När jag kommer ner till fotbollsplanen så hör jag speakern säga: ”Och här ser det ut att komma en löpare från 68km’s rundan….. Nä, det var bara en marathonlöpare.”
Kul med de peppande orden. 😀

Magnus och Fredrik var där och peppade och jag sprang mitt varv runt planen och gick äntligen i mål efter 6h 25min.
Efter diverse felnavigeringar så avverkade jag 45,8km. Ultramarathon!!! 😉

Sammanfattningsvis så var det ett otroligt vackert och välarrangerat lopp som jag definitivt kommer göra om.
Det var riktigt tufft och det gäller definitivt att vara väl förberedd.
Men nästa gång blir det nog den långa rundan.
Man måste utmana sig själv.

Grattis till arrangören och till alla deltagare.
sandsjöbackapizza

Längsta löppasset någonsin

En längre race report kommer imorgon när jag får lite bilder, men jag tänkte skriva lite snabbt att jag överlevde loppet och tog mig i mål.
Efter lite felnavigering så stapplade jag i mål efter 6h 25min.

Benen känns för tillfället som telefonstolpar, men såklart så känns det bra ändå.

20140126-201923.jpg

Race ready

Det blev en lugn och skön dag såhär dagen innan årets första mara.
Bra mat, mycket vatten och mycket vila. Perfekt dagen före.

Jag valde att dubba mina skor och tog en snabb liten jogg runt huset vilket kändes skönt.

20140125-221246.jpg

I övrigt blev det mest slappande. Jag studerade kartan lite och packade ner allt jag hoppas jag behöver.
Det känns lite spänt att behöva följa karta, men jag brukar vara bra på det så jag bör hitta rätt.
Efter lite laborerande bestämde jag mig för att ha tidtagningstaggen på klockan. Egentligen ska man väl ha den på fingret, men det kändes lite krångligt och osäkert om man skulle behöva ta av sig vantarna. Tappar man taggen så kostar det 500kr och dessutom får man ingen tid på loppet.

Det ska bli jäkligt kul att springa imorgon i alla fall. Det kommer vara många kompisar med i loppet och grymma Magnus kommer skjutsa mig och supporta under hela loppet. Riktigt gött!
Nu blir det sovdags. 04:30 ringer klockan imorgon…

Cykel och cykel

Idag var det dags för mitt första schemalagda pass på Nordic Wellness.

Riktigt laddad var jag och passet var såklart fullbokat som de flesta pass är i januari.
Deltagarna var laddade och jag kände mig stark.
45min pyramid blev det och det var tydligt att vissa deltagare inte kört det upplägget tidigare.
Ganska tidigt svettades och flåsades det i salen och när vi körde avslutningen så märkte jag att jag hade plågat deltagarna ordentligt. Gött!

Efter passet kom Åsa in som jag aldrig cyklat med tidigare och eftersom benen fortfarande kändes starka så körde jag ett pass med henne också.
Tufft pass med en duktig instruktör, men nu fick jag lite problem med att komma upp i puls.
Inte helt oväntat med tanke på ”uppvärmningen” kanske..

20140123-215749.jpg

Badhuskaos!

När jag kom till Valhalla imorse 06:28 så möttes jag av den här bilden utanför entrén.

20140122-195402.jpg
Självklart förstod jag att det skulle vara lite trångt där inne, men när jag kom in till bassängen så visade det sig att 2st simskolor bedrev utbildning vilket innebar att det fanns 1st bana ledig i 50:an och 4st i 25:an.

Jag hoppade ner i 50:an och simningen kändes bättre än på mycket länge, men det var så mycket folk att det inte var roligt alls.
När den 14:e personen hoppade i så gav jag upp och gick hem.
Tråkigt och jag tycker det är dåligt av Valhalla att de tillåter så omfattande bokningar.
Ska man boka så många banor så får det vara under mindre attraktiva tider tycker jag.

Något som var kul var dock att en bloggläsare kom fram och hälsade. Jäklar vad inspirerande det är med den typen av peppning. Han var också nybörjartriathlet och fann inspiration i min blogg. Kul!
Bara att kämpa på!

7 dagar

En ynka vecka är det kvar till Sandsjöbacka Trail marathon nu och kroppen ger inte riktigt de signaler som jag skulle önska.
Jag känner mig otroligt slö och idag när jag sprang på bandet så fick jag en liten dragning i mitt ena lår. Inte så bra.
Dessutom blev jag oroväckande trött på bandet vilket inte hellre känns bra.
Ibland kan jag tycka att det känns så när man springer på hamsterbandet.
De kanske är olika kalibrerade och det kanske är olika bra luftkvalité i lokalen. Eller vad tror ni?

Men det ska bli riktigt kul att springa i alla fall och det verkar som att vädret kommer bli utmanande om man ska tro på norrmännen.
väder

Jag hade hoppats på att kylan skulle hålla i sig, men om det ska bli plusgrader och 11mm regn på lördag så kommer det bli vansinnigt lerigt.

Jag gillar beskrivningen av det sista partiet också:
”Vi tar oss ner i Toltorpsdalen för den allra sista kraftansträngningen, upp i Safjällsspåret. Stigen ser för ett kort ögonblick ut mer som en vägg än en väg och möjligen får man använda både händer och tänder för att ta sig upp. Men väl uppe väntar bara en lätt nedjogg om någon kilometer innan vi är framme vid målet på Krokslätts idrottsplats, just på gränsen mellan Mölndal och Göteborg.”

Det kommer i alla fall bli en väldigt intressant prövning om en vecka. Jag misstänker att jag kommer sova gott på söndag kväll…

 

Hooker run!

06:35 klev jag in på gymmet för att köra ett morgonpass innan skolan.
Kul att vara på gymmet så tidigt och mötas av ett 20-tal tränande människor. Gött!

Jag gick loss på ett intervallpass på bandet och klockade fram till Discovery på TV’n.
Jag fick en smärre chock när jag såg namnet på programmet, men efter att ha sett inledningen så förstod jag.

20140116-104635.jpg
Mycket märklig titel på programmet.

Löpningen gick tungt, men jag krigade på och klarade nästan 4 intervaller i 12,5km/h.
Uppvärmningen och nedjoggen kändes riktigt bra och ett tempo på 10,5-11km/h känns mycket avslappnat.