Racereport Stockholm Marathon 2014

Dags för årets andra marathon och mitt fjärde Stockholm marathon.

Precis som förra året så flög jag upp med morgonplanet och detta året mötte jag upp några från Lonesome runners som jag skulle dela taxi med till starten.

Servicen på Malmö Aviation var grym och de bjöd på extra mat, vatten och banan så vi skulle orka springa. Gött!

Det var lite kallare i Stockholm än i Göteborg, men det verkade bli mycket bra löparväder.
Mässan var medioker som vanligt och vi satte oss på gräsmattan för att fixa med nummerlappar, gel och klädval.

45min innan start krängde jag på mig en svart sopsäck och började gå mot starten och ungefär 5min senare kom regnet.
Jag sökte skydd under ett träd och tog det lugnt, drack min rödbetsdrink från Mighty Sport och väntade in starten.

Det blev lite kallt, men jag tog det med ro och tänkte att jag blir varm tids nog.
Jens och Fredrik dök upp och vi peppade varandra lite innan start.

Starten gick och jag lufsade iväg. Jag hade bestämt mig för att låta benen gå i nerförsbackarna och att försöka ha ett tempo på mellan 5:40-5:50/km första halvan av loppet och sedan öka.

Kroppen kändes fantastisk och jag körde på utan några som helst problem. Pulsen låg på mellan 135-140 och det gick mycket lätt.
Efter Västerbron så stod grymma Annika, Sara och Johan och hejade och den här bilden återspeglar känslan i kroppen på ett bra sätt vid 11km.
IMG_1826 jörgen
Bild: Sara Rönne. www.traningsgladje.se

Stadion passerades och vi sprang ner mot Gärdet.
Gärdet är definitivt den tråkigaste delen av banan så det är inget man längtar efter direkt, men jag kände mig fortfarande pigg och körde på.
Halvmaran avverkades på drygt 2:02 och jag kände att jag kunde öka takten.
jörgen maran
Bild: Annika Persson www.strongday.se

Pulsen var fortfarande låg och jag började köra på lite hårdare, men ganska snart så började jag bli trött i benen.
Framsida lår började ta slut och efter några kilometers kämpande så var jag tvungen att gå lite.
Efter runt 100m så började jag springa igen. Jag försökte springa långsamt och bara mala på och det höll någon kilometer innan jag fick ta en paus igen.
Jag började räkna lite på vad jag skulle kunna få för sluttid och kom fram till att jag skulle satsa på 4:30 och ha det som mål.

Jag gick upp för Västerbron och lufsade på ner mot Norr Mälarstrand där Annika och Johan stod och hejade igen.
De peppade på och erbjöd mig choklad och energidryck, men magen kändes lite skum så jag vågade inte riktigt ta något.
jörgen-sthlmmara

Jag tog en kaffe vid stadshuset vilket jag aldrig tror jag fått tidigare.
Jag lyckades dessutom få klibbig cola under ena skon och sötsliskigt kaffe under den andra vilket gjorde att jag halkade med ena skon och klibbade fast med den andra. Skumt. 🙂

När jag hade 3km kvar så kom 4:30 gruppen ikapp mig och jag bestämde mig för att springa med dem i mål.
Skönt med farthållare.

4:27 gick jag i mål på och benen var helt slut. Jag har nog aldrig haft så här ont i benen efter ett lopp förut och jag vet inte riktigt vad det beror på.
Kanske sprang jag för fort i början eller så var det kanske för att jag hade skor med lite mindre dämpning.

Här är mina splittar:
Mellantider

Och här är den snygga medaljen!
DSC_0096