Racereport Göteborgsvarvet 2015

Så var det äntligen dags för varvet igen. För mig ett av årets roligaste lopp.
Det var mitt 11:e varv så det är såklart en tradition sedan länge men samtidigt spökar loppet lite för mig och jag har egentligen aldrig lyckats riktigt bra på varvet.

I år var målet 1:50 och jag hade ett gammalt pers på 1:57:04 från 1998 som jag skulle krossa.

Vädret var perfekt och förutsättningarna var riktigt bra. Jag hade fått bra medicin och fått in en hel del bra pass. Oscar hade preppat mig rejält med dels bra träningspass, ett bra kostupplägg och en bra plan för att lägga upp loppet så nu var det bara att köra.
11358752_10152904897979677_2128732973_n

Startgrupp 10 på väg fram och jag hade placerat mig bra.
Startskottet gick och jag var iväg.
Målet var att ligga på runt 150 i puls och runt 170 steg/min vilket borde resultera i tider på runt 5min/km.

Som vanligt var det lite trångt i början, men jag tyckte ändå att jag kom iväg bra och kunde börja köra på. Dock blev pulsen för hög och kadensen för låg, men jag bestämde mig för att kötta på ändå och satsa friskt.
Detta skulle snart visa sig vara ett misstag, men jag bombade på uppför säldammsbacken och ner mot Majorna i en jäkla fart.
Pulsen låg stadigt runt 160, men jag hade slutat att bry mig utan fokuserade bara på kadensen som jag försökte få upp.
Kadens
Här är den ständigt sjunkande kadensen…

Jag drog på mig lite mjölksyra uppför Älvsborgsbron och gasade på rejält ner mot älvstranden. Det fanns ganska bra ytor och jag sprang på ganska bra.
Första milen gick på 52min och jag låg inom ramen, men jag började bli rejält trött och förstod att jag hade gått ut för hårt. Bara 11km kvar…

Det gick tyngre och tyngre. Kadensen tillsammans med farten gick ner och jag hade knappt styrfart uppför Göta Älvbron, men väl uppe på Avenyn så fick jag lite energi igen. Jag hade tagit en gel efter en timme som antagligen började verka och jag fick lite mer fart igen.

Jag förstod att 1:50 var utom räckhåll och fokuserade nu enbart på pers.
Det var jäkligt trångt på Husargatan som vanligt och farten gick ner, men jag försökte hitta luckor och springa på när det gick.
Slottsskogen närmade sig och jag krigade uppför bron och in i Slottsskogen.
Någon ropade på mig och jag ökade farten igen och kom äntligen in på stadion och kunde gå i mål på 1:56:32.

Jag hade lite tvetydiga känslor i början om jag var nöjd eller inte. 6,5min från mitt mål förvisso, men ändå ett pers. Man kan aldrig vara missnöjd med ett pers.
Förra gången jag sprang ett göteborgsvarv under 2h var den 16:e maj för 17 år sedan så lite nöjd måste jag få vara.

Efter målet träffade jag grymma Ullis som varit farthållare för 1:45 och hon såg knappt svettig ut.
11329668_10152904898104677_153987714_n

Nu gick jag ut alldeles för hårt, men på ett sett är jag nöjd med att jag kunde hålla en så hög puls i nästan 2h.
I snitt hade jag 88% av min maxpuls under loppet vilket för mig är väldigt högt.
Puls

Bästa förbättringen med loppet var att jag fick en iskall mjölk vid målgång. Gött!
Nästa år blir det 1:50!
11119231_10152904897839677_2111784704_n-1

Race ready

Då är det snart dags för mitt elfte Göteborgsvarv och nu är det ett rejält pers som gäller.
Jag har förtfarande ett gammalt pers från 1998 men det ska ändra på sig om några timmar.

Träningen har gått bra de sista veckorna och sedan coach Oscar rekommenderade mig att inte äta socker, bröd eller pasta fram till varvet.
På lite drygt 2 veckor har jag gått ner 9kg vilket såklart låter väldigt mycket men dels är jag väldigt stor och dels är det vikt som jag lagt på mig under kort tid sedan Barcelona.

Ett annat problem jag haft är ju min andning som nu känns botad med min nya medicin. Skönt.
Skönt också att jag kört mina pass i rätt pulszoner trots att jag inte presterat så mycket fart. Hoppas det betalar av sig.

Nu blir det åka av!

image

Äntligen!

Efter en massa strul med träningen så har det äntligen lossnat igen.

Efter att ha slarvat med kosten de senaste månaderna och lagt på mig några onödiga kilon så trodde jag att mina stumma ben berodde på att jag blivit tjock igen.
Men efter att ha ätit bra de senaste veckorna och gått ner till matchvikt igen utan att för den delen kunnat prestera så kontaktade jag läkaren förra veckan.
Läkaren gav mig diagnosen allergiutlöst astma och jag fick lite dundermedicin att testa i en månad.

image

Enligt läkaren ger medicinen full verkan först efter 5-7 dagar, men redan dagen efter kände jag skillnad och när jag sprang sista lite längre passet inför varvet igår så kände jag äntligen att jag är tillbaka.
Äntligen kunde jag hålla runt 5:30/km igen med 140 i puls precis som i Barcelona. Jäklar vilken skön känsla.

Tur att jag kämpade på med mina pass trots att det gick trögt och kämpade för att ligga i rätt pulszoner trots att farten var helt kass.
Nu är det bara att ladda på inför varvet och på lördag blir det åka av!

image

Två veckor kvar

Om 2 veckor är det dags för Göteborgsvarvet och ärligt talat har inte uppladdningen gått så bra som jag hoppats på.
Det har varit lite si och så med motivationen efter Barcelona och kosthållningen har periodvis varit riktigt dålig..
Men jag fick en välbehövlig spark i röven av coach Oscar förra veckan och nu är jag med i matchen igen.

image

Nu är det strikt kost i två veckor och sen ska varvet gå enligt plan.

Jag har haft lite problem med pollen nu så träningen har inte gått så bra som jag hoppats, men jag har legat i rätt ansträngningszoner i alla fall så när det blommat färdigt så borde jag prestera igen.

Nu är det bara att hålla tummarna och köra på de sista 2 veckorna

Thorax trainer

Idag var det öppning av min tränare Oscars gym och givetvis var jag på plats för ett testpass.

image

Thoraxtrainer stod på menyn för första gången i mitt liv och efter att ha sett några klipp från några träningspass så såg jag verkligen framemot passet.

image

Vi körde 10min teknik och sen var det dags för själva passet.
Hela passet var avverkat på 30min och det var verkligen fullt tillräckligt.
Vi körde korta intensiva intervaller på 90 sekunder med varannan på thoraxen och varannan bålträning på mattan.

Tekniken var enkel och ansträngningsgraden var såklart skyhög så jag kommer definitivt träna hos Oscar framöver.

image