Athens Classic Marathon 2014 Race report

Då var det äntligen dags för mitt tionde maraton och självklart kändes det rätta att fira detta jubileum med den klassiska Athens Classic Marathon.

Efter ett snabbstopp på hotellet åkte vi direkt ner till mässan för att hämta nummerlappen.
Mässan var nog den största loppmässa jag varit på och man kunde såklart shoppa hur mycket som helst. DSC_0799

Efter en skön natts sömn och en hyfsat lätt frukost så började vi gå mot bussen.
Eftersom det inte var en rundbana så fick man åka buss lite drygt 4 mil ut från stan till Marathon där starten gick.
Athen Karta

Som deltagare i loppet så fick man en biljett till Metron som gällde i 4 dagar så att åka ner till platsen där bussen gick var enkelt och smidigt, men arrangörernas organisationsförmåga på busshållplatsen gav lite övrigt att önska.
Jäklar vilket kaos och jag är väldigt glad över att vi var ute i god tid.
DSC_0804

Efter 20min aggressiv trängsel kom vi slutligen upp på en buss och började resan mot starten.
Väderprognosen hade sagt att det skulle bli runt 15 grader och regn, men det fanns inte ett enda moln på himlen och det kändes ganska varmt trots att klockan bara var 08:30 så jag bestämde mig för att springa i linne och shorts vilket skulle visa sig var ett bra beslut.

Bussen körde längst med banan och det kändes som att det var nedförsbacke hela vägen till Marathon…

Väl framme så passade jag på att tafsa lite på Nike och sen var det dags att dumpa ombytet och ställa sig i toalettkön.
DSC_0807

Trots 14000 starter så gick det ganska smidigt att hitta allt man behöver och vi kunde sitta och vänta en stund innan vi gick in i startfållan.
Alla startade inom 15min men det kändes ändå som att det gick smidigt tillväga.
DSC_0828

Efter tonerna av Mission Impossible och publikens jubel så var jag äntligen iväg.
Det var stora breda gator i början så det var aldrig någon direkt trängsel utan jag kunde lägga mig i mitt tempo och börja mala på.

Kroppen kändes bra och det var ganska varmt. Jag hade bestämt mig för att gå och dricka i varje vätskestation och försöka hålla tempot upp mellan stationerna.
Pulsen var låg och tempot på runt 5:50-6min/km kändes mycket behagligt.
DSC_0831

Jag såg att många sprang omkring med olivkvistar så jag sprang ut till ett träd och bröt av en kvist för att få lite extra kraft, men efter några kilometer och efter att ha kollat på andra löpares olivkvistar så blev jag lite osäker på om det verkligen var en olivkvist så jag råkade tappa den. Pinsamt att springa omkring med fel kvist i kepsen…
Vad tror ni? Är det en olivkvist eller?
DSC_0834

Det märktes att det var ett upplevelselopp då många var utklädda och sprang tillsammans och det var en god stämning längst med banan även om den var lite tråkig och enformig.
DSC_0840

Efter runt 6km så började det gå uppför och det kändes som att det konstant var uppförsbacke så tempot gick såklart ner lite även om jag fortfarande kände mig ganska pigg.
DSC_0844

Ofta var det helt spikrak väg så man kunde se att det hela tiden fanns en uppförsbacke lite längre fram vilket var jobbigt.
Här är höjdkurvan:
Athen höjd

Halvvägs sprang jag ikapp några tyska trojaner som verkade ha en rolig dag med en massa rop från publiken.
DSC_0850

En i publiken ropade: ”You forgot your spear” varvid tysken ropade: ”No. I think i forgot my beer” 🙂
Kul med en lättsam stämning.

DSC_0862Såhär såg jag ut efter 30km och det började bli tungt.
Det var varmt, benen gjorde ont och jag hade fått en liten överdos av Zorba som spelades överallt, men jag höll fast vid min plan att springa mellan varje vätskestation.

Sista milen var tuff med mycket nedförsbackar och mina ben kändes nu som telefonstolpar, men jag var inne i stan och målet närmade sig.

DSC_0865

Jag hade sedan länge slutat om att bry mig om tempot och jag bara malde på och försökte njuta av omgivningen.
Äntligen började jag närma mig målet på mitt tionde maraton och jag kände att det skulle bli skönt att stanna.
DSC_0863

Den sista vätskestationen passerades och nu var det bara lite drygt 2km kvar.

De sista 500m tog jag upp kameran och filmade målgången.
Jäklar vilken känsla det var att springa in på denna gamla stadion!

Äntligen målgång och benen var som bly trots det mediokra tempot, men med en snygg medalj runt halsen så kändes benen betydligt piggare.
DSC_0881

Sammanfattningsvis så var det ett roligt men tufft lopp som jag kan rekommendera alla att göra.
Det är ju ingen bana som inbjuder till rekord, men det är ju väldigt häftigt att springa originalmaran och sen är Aten en väldigt trevlig stad att glida omkring i och turista lite.

7 reaktion på “Athens Classic Marathon 2014 Race report

    • Vi anmälde oss i somras så jag tror inte det är så svårt att få plats.
      Vi bokade hotell på hotel.com och flög reguljärt ner.
      Detta blev min tredje utlandsmara som jag bokat själv och jag ser ingen anledning till att använda en resebyrå än så länge.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *